Getting the World on Board – the International Maritime Organization’s Sustainability Efforts
Maritime shipping is the backbone of international trade and carries over 80% of the volume of trade in goods. It also accounts for 3% of global greenhouse gas emissions.
Legal structures to incentivize the transition to sustainable shipping are coming into place. The EU is well underway to adopt the Fit for 55 package, containing proposals that set intra-EU shipping on the pathway to complete decarbonization by 2050. Meanwhile, the International Maritime Organization (IMO) has introduced a rating system as a stimulus to reduce carbon intensity, with the goal of cutting emissions from international shipping by at least half by 2050.
What are the latest developments in IMO’s greenhouse gas-strategy? Is it possible to get all countries on board with its sustainability goals? How does Fit for 55 affect what IMO is doing? And does the IMO CII regulation truly create a level playing field for shipping companies and cargo owners around the world?
During this Sustainable Maritime Transport Forum, we will look at these questions together with experts in the field.
”IMO – the International Maritime Organization – is the United Nations specialized agency with responsibility for the safety and security of shipping and the prevention of marine and atmospheric pollution by ships. IMO’s work supports the UN Sustainable Development Goals. Its main role is to create a regulatory framework for the shipping industry that is fair and effective, universally adopted and universally implemented.” (Source: IMO.org)
The Impact of EU’s Fit for 55 on the Maritime Sector
Maritime shipping is the backbone of international trade and carries over 80% of the volume of trade in goods. It also accounts for 3% of global greenhouse gas emissions.
Legal structures to incentivize the transition to sustainable shipping are coming into place. The EU is well underway to adopt the Fit for 55 package, containing proposals that set intra-EU shipping on the pathway to complete decarbonization by 2050.
What does the Fit for 55 package entail for actors in the maritime transport industry that operate in the EU? Does it create sufficient incentives to initiate the development of new fuels and technologies before 2030?
During this Sustainable Maritime Transport Forum, we will look at these questions together with experts in the field.
Baltic Sea trade in the 17th Century – Maritime Relations between Sweden and the Netherlands
Opening by Bengt van Loosdrecht, Ambassador for the Kingdom of the Netherlands in Sweden, on solving the global challenges of our time and the importance of a sustainable maritime transport sector.
An introduction to Baltic Sea trade in the 17th century and the maritime relations between Sweden and the Netherlands by Håkan Strömberg, Historian at the Museum of Gothenburg.
The relations between Sweden and the Netherlands go back four hundred years, when King Gustav II Adolf invited Dutch city planners and tradesmen to build Gothenburg. Since then, our countries have developed strong ties through maritime trade, industrialization and innovation. Who were the key players in these developments? What essential goods did Sweden export and what expertise did the Dutch bring? Historian Håkan Strömberg will talk us through in a concise and humorous presentation.
AI och framtidens kommunikation och journalistik
AI har tagit världen med storm den senaste tiden. I det här panelsamtalet, anordnat av Mynewsdesk, diskuterar vi hur AI kommer att påverka framtidens kommunikation och journalistik.
Kommer framtidens nyheter att skrivas av AI eller av människor? Kommer AI att sköta organisationers kommunikation med medborgare och andra målgrupper? Vad innebär det för informationsutbytet i samhället, och vem är ansvarig?
Under panelsamtalet får du ta del av den senaste tekniken när det kommer till AI och kommunikation, insikter och trendspaningar, och lyssna på några av de främsta experterna inom det här området.
Paneldeltagare:
Åsa Blomberg, kommunikationschef på Myrorna
Daniel Gillblad, Föreståndare för Chalmers forskningscentrum för artificiell intelligens, Co-Director Scientific Vision AI Sweden.
Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning
Keke Rahnasto, Product Innovation Manager på Mynewsdesk
Välkommen!
Vad är värdeskapande tidlös design – och hur blir den till?
Programpunkten är inställd pga sjukdom
Hur skapas tidlös design i staden och vad tillför den sin omgivning? Designnestorn Olle Andersson berättar om hur design kommer till i samtal med Jacob Sahlqvist, arkitekt och kontorschef Göteborg på White Arkitekter. Jacob har tidigare bland annat varit ordförande för Sveriges arkitekter. Olle Andersson är en celebritet inom svensk inredningsarkitektur och designers, och har varit verksam i ett flertal länder som professor, lärare och formgivare. Olle Andersson erhöll under 80- och 90-talen utmärkelsen ”Utmärkt Svensk Form” sammanlagt 19 gånger.
Samtalet modereras av Anna-Johanna Klasander, FoU-chef på White Arkitekter.
Framtidens arbetsliv i ett demokratiskt Sverige
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR med närmare 78 000 medlemmar, samtalar med Monica Engström, Socialrättsjurist, om arbetslivets utmaningar i ett Sverige där demokratiska värden och institutioner utmanas.
Vad kan politiker och tjänstepersoner göra för att ett arbete i offentlig sektor ska vara lockande för morgondagens medarbetare? Vilka hot, men också möjligheter ser Sveriges ledande fackförbund för samhällsvetare?
Nyttigaste Affären – så kan affärer skapa samhällsnytta
Hur kan företag skapa samhällsnytta genom att göra affärer med varandra? Vi presenterar vinnarna av priset Nyttigaste Affären.
Senaste vinnarna är det sociala företaget Fabrikörerna som genom sitt samarbete med Bokmässan skapar både miljömässig och social hållbarhet.
Vilka ska vinna årets pris? Ta chansen att nominera företag som skapat samhällsnytta genom att göra affärer med varandra.
Nyttigaste Affären delas ut varje år av HSB Göteborg och Coompanion.
Vem är fattig trots arbete?
Sverige beskriv ofta som ett land utan arbetande fattiga. Genom inflytelserika fackföreningar och kollektivavtal, borde vi ha så pass höga löner att alla som lönearbetar kan leva på sina arbetsinkomster. Men i vår forskning visar vi att så inte är fallet. I tidigare forskning har man pekat på att det finns arbetande men fattiga men att det är främst är unga och därmed ett övergående problem. I vår forskning, med ett höjt krav på arbete för att räknas som arbetande, är det inte längre sommarjobbande studenter som främst är arbetande men fattiga. Vi ser att många människor i medelåldern är arbetande men fattiga. Och om det på 1980 talet var den typiskt arbetande fattiga en ensamstående infödd kvinna, är det idag en utrikesfödd man med familj.