Förra året lanserades Frihamnsdagarna som Sveriges nya arena för fria samtal. Frihamnsdagarna växlar nu upp genom en rad rekryteringar och formar ett kansli. Anmälan till årets Frihamnsdagar öppnar den 1 februari.
Projektledare för Frihamnsdagarna 2022 blir Martina Jeansson med erfarenhet från bland annat Bokmässan och Mediedagarna i Göteborg. För Frihamnsdagarna kommer hon att arbeta med bland annat utformningen av evenemangsområdet och programmet.
– Frihamnsdagarnas utgångspunkt är samskapande och är dessutom i en start-up-fas, det känns oerhört kul! Jag drivs av att föra samman människor, idéer och och låta dem mynna ut i kreativa koncept och mötesplatser. Frihamnsdagarna fyller ett viktigt behov, säger Martina Jeansson.
Frihamnsdagarna tillsätter även Elisabeth Valinder, tidigare enhetschef på Bris, som kommer att leda Frihamnsdagarnas arbete som inkluderar unga.
– Utöver att vara ett evenemang har Frihamnsdagarna en tydlig ambition att stärka demokratin och åstadkomma förändring även resten av året. Det ska vi göra genom att lyfta barn och ungas delaktighet och inflytande i samhällsfrågor. Nu inleder vi en kraftsamling för att nå ut till gymnasieskolor och förstagångsväljare, säger Elisabeth Valinder.
Ungas röster kommer även fortsättningsvis vara del av Frihamnsdagarna, i såväl planering som på scenerna och i samtalen under evenemanget.
Som kommunikatör kommer Viktoria Bäckmarker att arbeta. Viktoria kommer närmast från rollen som kommunikations- och marknadsansvarig på ett stort internationellt teknikföretag.
David Björneloo fortsätter sitt arbete som verksamhetsledare på kansliet.
Projektledare och kommunikatör sökes
Tycker du också att fler röster behöver höras? Vill du bli en av de drivande krafterna när vi växlar upp inför valåret 2022? Vi bygger ett kansli och till detta söker vi en projektledare och en kommunikatör. Ladda hem annonserna och sök idag! Intervjuer görs löpande.
Öppna infomöten i december – bli en del av Frihamnsdagarna
Den 1 februari öppnar anmälan till seminarieprogrammet men redan nu formar vi samarbeten och partnerskap med samhällsaktörer. Välkommen på informationsmöte där du får veta hur din organisation kan delta som partner, samskapare eller arrangör.
Mötet inleds med en presentation av Frihamnsdagarna. Därefter möjlighet att ställa frågor eller ha en dialog.
Ingen föranmälan krävs inför mötet, men har du idéer eller frågor är du varmt välkommen att höra av dig till info@frihamnsdagarna.se.
Varmt välkommen!
Datum för Frihamnsdagarna 2022 och 2023 klara
I september genomfördes pilotversionen av Frihamnsdagarna i Göteborg. Efter utvärdering står det klart att 9 av 10 besökare vill återvända nästa år. Det gäller även partners och arrangörer av innehåll. Valåret 2022 genomförs Frihamnsdagarna 25–27 augusti.
– Vi upplever ett väldigt stort intresse för det vi försöker skapa. Det är många som vill lyfta samhällsfrågor och hitta nya lösningar och aktivt bidra till förändring och mer hållbarhet. Suget efter att träffas är stort och förhoppningsvis kan Frihamnsdagarna bli den där arenan som saknas i Västsverige, säger David Björneloo, projektledare för Frihamnsdagarna.
Almedalen, Järvaveckan, Folkemødet och South by Southwest var förebilder och inspirationskällor när Frihamnsdagarna i Göteborg skapades 2021. Nästa år utökas arrangemanget från två till tre dagar som fylls med seminarier, workshopar, möten och politiska tal – men även kultur, artistframträdanden och foodtrucks.
– Vi tror att samhället mår bra om fler blir delaktiga, om fler röster hörs och om vi kan skapa fler möten över traditionella gränser. Det är viktiga frågor och seriösa samtal men måste också vara roligt och engagera. Därför är det viktigt att också ge mat och kultur en framträdande plats på den här arenan, säger David Björneloo.
Frihamnsdagarnas mål är att stärka demokratin genom att fler blir delaktiga, i synnerhet unga människor. Innehållet skapas av de som vill delta. Första året deltog 400 talare som var allt från vanliga invånare till representanter från politiska partier, privata företag, föreningar, kommuner, myndigheter och samfund. Nästa år förväntar sig arrangörerna att intresset blir större. Därför utökas antalet scener och när också pandemirestriktionerna försvunnit öppnas också upp möjlighet för arrangörer och partners att delta som utställare med egna tält på Bananpiren.
– Vi vill att fler röster hörs och därför ska vi inte styra innehållet så mycket. Men vi vet redan att de stora samhällsfrågorna kommer få mycket utrymme. Trygghet, jobb, bostad, unga, klimat är några teman som kommer märkas i programmet nästa år, säger han.
Anmälan till programmet öppnar 1 februari 2022 men redan nu kan samhällsaktörer ansluta sig till Frihamnsdagarna som partner.
DET HÄR ÄR FRIHAMNSDAGARNA Frihamnsdagarna arrangeras av Village Impact Fund – en samhällsnyttig ekonomisk förening som är partipolitiskt och religiöst obunden.
Frihamnsdagarna drivs utan vinstsyfte och möjliggörs tack vare stöd från partners och insatser från volontärer och föreningar.
Varje parti i riksdagen får hålla var sitt tal. Programmet, som genomförs på flera olika scener, består av seminarier, workshopar och debatter. Frihamnsdagarna upplevs live på plats eller online.
2022 görs en särskild satsning på att nå unga, i synnerhet förstagångsväljare. Datum för 2022 är planerat till 25 – 27 augusti.
2023 genomförs Göteborgs framskjuta 400-årsfirande. Frihamnsdagarna har utsetts till en jubileumssatsning och kommer därigenom att vara en del av firandet. Datum för 2023 är planerat till 31 augusti – 2 september.
Det är gratis att besöka Frihamnsdagarna.
Plats: Bananpiren, på Hisingen, mitt i centrala Göteborg.
Bilder från Frihamnsdagarna
Bilder från 3-4 september 2021. Fotografer Alana da Silva, AnnaCarin Isaksson och Johnny Kääpä/Fotoscenen.
Utvärderingen klar
Ett riktigt bra start och höjda förväntningarna på nästa år! Besökare, arrangörer och partners ger en samstämmig bild i utvärderingarna efter första upplagan av Frihamnsdagarna.
400. Så många personer deltog i paneler, workshopar eller som talare på de 113 programpunkterna. Av dessa var 54 % kvinnor.
7,7. I enkäterna får Frihamnsdagarna det som genomsnittsbetyg. Några röster från medverkande:
”Ett mycket bra första år, särskilt med tanke på att vi är i en pandemi.” ”Snyggt, strukturerat och välordnat. Oväntat många olika aktörer från civilsamhället, myndigheter och företag.” ”Välarrangerat, härlig stämning, intressanta programpunkter. En bra start!” ”Helhetsbetyget dras ner pga coronarestriktionerna. Det var synd, för evenemanget hade förtjänat mycket publik.”
9000. Så många upplevde Frihamnsdagarna live. Av dessa följde drygt 5500 personer streamingen live.
99. I enkäter och intervjuer har besökare, arrangörer och partners fått svara på frågan om de vill komma tillbaka nästa år. 92 % svarar ja och 7 % svarar kanske. Alltså 99 % är intresserade av fortsättningen.
Tack för i år!
Frihamnsdagarna 2021 är nu över. Arrangörsgruppen riktar ett stort och innerligt tack till alla som besökte oss på Bananpiren och online, till våra partners, alla arrangörer och leverantörer. Alla seminarier kommer att kunna ses i efterhand. De publiceras här i programmet.
Vi ses 2022!
Världens största workshop invigdes på Frihamnsdagarna
Världens största workshop invigdes på Frihamnsdagarna. Engage en change. Tanken är att samla in minst tusen röster som bidrar med idéer till att förbättra bostadsområden i Göteborg.
Frågan alla får svara på är: Hur gör vi Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered till världens bästa plats för barn och unga?
Skolor, organisationer, besökare på Frihamnsdagarna, ja, vem som helst kan vara med.
– Alla har idéer, oavsett om man är 11 år eller 62, sa Victoria Ahlén, processledare på Drivhuset och en av drivkrafterna bakom workshopen.
Dessa idéer ska sedan klustras inom olika områden och sedan ska entrepenörer, innovatörer och ett blandat gäng andra se vilka idéer som kan förverkligas.
Målet är att fram till Innovationsveckan den 7 oktober ha samlat in minst tusen idéer som möter Göteborgs utmaning om att inte ha några särskilt utsatta områden 2025. Över 30-talet parter från såväl näringsliv som civilsamhälle har anslutit sig till att vara med och göra skillnad.
Bostadsbristen påverkar allt bredare grupper
Hemlösheten och bostadsbristen är stor även om det byggts mer bostäder de sista åren. De familjer med en eller två arbetarlöner har svårt att få lån. Värre är det för sjukskrivna och andra utsatta grupper. LO:s ekonom Peter Gerlach berättade om en rapport om bostadsbristen på en av scenerna.
Hyresgästföreningen, facket och politiken deltog i samtalet.
– Det skulle behöva byggas 60 000 bostäder varje år för att vända utvecklingen. Men det blir viktigt att alla har råd, säger Peter Gerlach.
Men det finns många fler åtgärder som skulle kunna införas.
– I Wien till exempel får de som har barn förtur i bostadskön. Och den med utsatt ekonomi får lättare tillgång till billigare lägenheter. Det är bara några exempel på vad kan göra, tipsar han.
Victoria Tryggvadottir (S), oppositionskommunalråd i Göteborg, höll med om problemen och lyfte även problemen med hemlösa.
– Tusentals är utan hem. Vi jobbar med Bostad först, i Göteborg, som är en framgångsrik modell, men det räcker inte. Vi behöver modigare politiker. Det är billigt att vara rik. Dyrt vara fattig, säger hon och lyfter även Gårdstensmodellen.
– Det är en annan bra modell som gjort att Gårdsten inte längre tillhör de mest utsatta områdena. Gårdstensbostäder har arbetat med läxläsning och ungdomar själva tar ansvar. Vi ville sprida den till fler områden, men alliansen satte stopp. Hoppas kunna fortsätta med den modellen framöver.
Förslag från besökare framfördes till politiker
Ett annat problem hon lyfte var ombildandet av hyresrätter till bostadsrätter.
– Alliansen stoppar hyresrätter, de vill bygga småhus istället. Målkonflikten är absurd. Vi har skriande behov av lägenheter. Det finns mycket vi behöver göra.
När publiken släpptes in frågade en ung student om det finns bra lösningar på hur unga och studenter får bostäder i andra länder.
– Social housing är vanligt i exempelvis Wien. Det handlar ofta inte bara om riktigt fattiga, utan det är ofta personer med inkomster under medel som får billigare och enklare bostäder. Att subventionera sparande är en annan lösning som används. Men det går ofta till dem som redan har ett sparande. Kritisk. Det finns tyvärr inga riktigt bra lösningar, sa Peter Gerlach.
En kvinna frågade varför det inte går att byta lägenhet i internkö mellan olika kommunala bostadsbolag?
– Jag tar med mig det inspelat, svarade Victoria Tryggvadottir.
Vissa butiker undviker utsatta områden
Det är svårt att vara företagare i utsatta områden. En del matvarukedjor väljer att inte etablera sig där. Andra polisanmäler inte stölder, eftersom det inte leder någon vart. Mörkertalet är stort. Det framkom i ett samtal på stora utescenen.
Samtalet fördes mellan Rudolf Antoni på Svenskt näringsliv och Mikael Ovrell som äger och driver ICA Nära Ovrells i Kortedala, där stölder, rån och dödshot är en del av verkligheten man möter som företagare.
– Man måste se butiksbrott som en del i bekämpandet av de kriminella gängen, säger Mikael Ovrell, som anser att vägen framåt är samverkan mellan skolor, polis, rättsväsen, som de anser borde angripa problemet på nya sätt.
– Bara göra analyser räcker inte. Nu måste det hända nåt. Alla måste göra mer, säger han.
Rudolf Antoni höll med. – Ge inte upp. Den uppmaningen skickar vi till kommunen och polisen, sa han som sista ord på scenen.
Vår webbplats använder cookies för att göra den bättre för dig.
